Jag har länge velat besöka Fotografiska museet i Stockholm. Eftersom väderläget just nu är lite ostadigt och jag har börjat min semester, så tyckte vi att gårdagen var en ypperlig dag att gå på museeum. Och det var det ju. Först besökte vi Fjärilshuset för att försöka få lite snygga bilder av fjärilarna. Det gick ju sådär, det är ju så fuktigt och varmt där inne så det tar ju ett tag innan linsen slutar att imma igen.
Men sedan styrde vi kosan mot Fotografiska. Regnet hängde i luften och jag kände verkligen för att gå dit och se utställningarna.
Jag kan inte säga att jag blev imponerad av Robert Mapplethorps utställning. Jag kände just ingenting, möjligen kände jag mig lite anti. En massa eregerade och slappa snoppar tilltalar inte mig. Visst ser jag det konstnärliga i hans foton, men motiven gör att det hela sjunker betänkligt till nåt obehagligt porrigt. En avdelning med sadomassochistiska foton var direkt obehaglig och jag hörde många andra besökare som också tyckte så. Men man blir ju inte en berömd fotograf och konstnär om man inte utmärker sig. Och hans stilleben och porträtt är riktigt bra.
Den utställning jag föll direkt för var av kanadensaren Edward Burtynsky, som med sina foton visar hur mänsklighetens påverkan på jorden. Helt fantastiska foton, men samtidigt sorgligt att se vad vi gör med vår jord. Det enda som störde mig var att det var så otroligt få bilar på hans foto över vägarna i Los Angeles. Jag undrar ju vilken tidpunkt han fotat där, för när vi var där var det ständiga bilköer, i alla körfält.
Läs även andra bloggares åsikter om Fjärilshuset, fjärilar, foto, Fotografiska museet, Robert Mapplethorpe, Edward Burtynsky, utställning, konst, snopp, olja
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar